Lära eller vittnesbörd

 

Kyrkan har inte hittat Jesus hon har hittat en lära om honom. Att finna Jesus är mer än ord och moral, det är att finna vittnesbördet Maria fick när hon möte Jesus vid graven. Att tala om någon kan aldrig ersätta vittnesbördet att ha möt honom.

 

Kyrkan talar om sin lära men glömmer mötet med honom, hon gör sig till tolk för Herrens vilja men går aldrig ner på knä för att finna honom. Kyrkan debatterar läror men finner inte tid att söka honom.

 

Kyrkan demonstrerar inte vittnesbördet hon ska äga. Kallelsen att vara ett himmelskt avtryck i denna värld och demonstrera himlen förblir oftast bara en lära.

 

Att bli den utsträckta handen till en värld som allt mer sjunker ner i kärlekslösheten för blir begränsat till ett mänskligt uttryck av kärlek men ingen kan ersätta den himmelska handen som skall sträckas ut genom våra livs vittnesbörd.

 

Att bli saltet som räddar världen, kräver närvaro av honom i oss. Närvaro av himlen föds i mötet med honom och växer i vår intimitet med himlens Gud. 

 

Kyrkan som inte kan presentera Herrens närvaro i sina Gudstjänster och i sin tjänst kommer aldrig att uppfylla sin kallelse.

 

Det finns en frukt som skall följa kyrkan denna frukt vittnar om att kyrkan står i en relation med Gud. Bibeln talar om Guds rike skall utbreda sig och slår fast att detta är kyrkans uppgift. Kyrkan skall predika Guds rike och demonstrera Guds rike och när detta blir synligt bär kyrkan den frukt hon är kallad till.